Ansökan avsåg 450 kkr till LTU Skellefteå för uppbyggnad av en klimatutrustning i anslutning till LTU’s datortomograf i Skellefteå. Datortomografen hade under årens lopp kommit till mångsidig användning. En hade varit att man kunnat studera trätorkningens dynamik under pågående process genom att man anslutit ett konventionellt klimatskåp till ett cylindriskt rör som rymdes i tomografens mätöppning och som på så sätt kunde fungera som en torkanläggning för fåbitsförsök.

När man nu ville kunna göra motsvarande studier på värmebehandling av trä räckte inte den befintliga utrustningen på långt när för de temperaturer och fukthalter som behövde skapas.

Man ville därför bygga upp en speciellt till datortomografen anpassad klimatanläggning för att klara studier av högtemperaturtorkning och värmebehandling av trä och träbaserade material.

Bl.a. på grund av att den gamla datortomografen kom att ersättas med en ny (jfr ansökan 665/07) blev byggandet av en klimatutrustning i anslutning till den nya fördröjd och blev inte klar förrän 2012. Genom att skiktröntga träbitar under torkprocessen ser man nu stora möjligheter att få ny kunskap om vad som händer vid högtemperaturtorkning och värmebehandling.

Ansökan avsåg 1.681 kkr till Uppsala universitet, Inst. för evolutionsbiologi, Avd. för fysiologisk botanik för finansiering av utrustning (Realtids-PCR-instrument + odlings-kammare) samt 75% av en forskarlön under 2 år. Forskargruppen bedrev sedan ett drygt decennium grundforskning kring utvecklingsgenetiska frågeställningar på gran. Man hade identifierat en gen, som man trodde spelade en avgörande roll i kontrollen av övergången från juvenil till adult tillväxtfas hos barrträd och sålunda bestämde när trädet kunde börja blomma.

Om hypotesen var korrekt skulle det öppnas möjligheter att genom genetisk modifiering förkorta granens generationstid – något som skulle kunna praktiskt utnyttjas för att effektivisera förädlingsarbetet på barrträd.

Ansökan handlade om att skaffa erforderliga resurser för att undersöka om hypotesen var riktig.

Detta skulle ske genom att med molekylärgenetiska tekniker förhöja aktiviteten hos den aktuella genen för att på så sätt skapa granar med kort generationstid.

2008 inkom sökanden med en ny ansökan (706/08) avseende ytterligare 1.364 kkr till projektet. Dessa medel skulle till större delen täcka ”projektkostnad för forskare i 2 år”, men det ingick dessutom kostnader för viss ny utrustning (en spektrofotometer), utbyte av viss utrustning och vissa kompletteringar av annan utrustning.

Inledningsvis hade det ursprungliga projektet i allt väsentligt löpt väl och man hade kunnat bekräfta att den gen man arbetade med, DAL1, vid insättning i Arabidopsis drev växten att gå i blom redan direkt efter frögroning. Då man gjorde motsvarande genmanipulation på somatiska embryon av gran råkade man dock ut för problem med störd embryoutveckling och avvikande morfologi hos de få granplantor som gick att få fram.

Detta hade inneburit en fördröjning och fördyring av projektet och för att undvika detta problem i en ny testomgång hade man gjort en ytterligare modifiering av DAL1-genen – en lösning som också hade visat sig fungera.

Ansökan avsåg 800 kkr till UPSC (Umeå Plant Science Center) för en avancerad utrustning för separationskromatografi.

Utrustningen (nanoACQUITY UPLC System) behövdes för forskningsprojektet: ”Proteinprofilering i Poppel” – i kombination med masspektrometri – för att kunna identifiera och analysera de stora mängder proteiner som finns uttryckta (är aktiva) i vävnadsprover i olika delar och vid olika utvecklingsskeden hos organismen (i UPSC’s fall poppelträdet.)

Ansökan avsåg 2.500 kkr till Ytkemiska institutet (YKI) för inköp av en kombinerad utrustning för konfokal Ramanspektroskopi, atomkraftsmikroskopi (AFM) och skannande optisk mikroskopi med tillsats för s.k. närfält med hög upplösning (SNOM).

Instrumentet skulle komma att användas inom de flesta av den Skogsindustriella sektionens forskningsprojekt och i kombination med annan analysutrustning.

I ansökan presenterades kortfattat åtta pågående eller planerade skogsindustriella forskningsprojekt inom YKI där instrumentet skulle komma till användning och dessutom nämndes sju olika samarbetsprojekt med andra universitet, högskolor och/eller institut där instrumentet också förväntades bli utnyttjat.

2011 inkom YKI med en ny ansökan (764/11 som beviljades) om 585 kkr för uppgradering av instrumentet: ”Vi har nu utvärderat två uppgraderingar som är mycket angelägna för att vidareutveckla denna verksamhet och bibehålla Troëdsson-instrumentet som ett av de förnämsta och mest användbara i norra Europa.”.

Ansökan avsåg 350 kkr för inköp av en s.k. Cahn-våg till Karlstads Universitets Kemi-institution. Den skulle användas för bestämning av kontaktvinkel och ytenergi på enstaka ved/massafibrer – i första hand av ”massagruppen” vid KaU, men även av andra forskargrupper vid KaU. Utan en egen sådan tvingades man hyra in sig på motsvarande analysutrustning i Göteborg eller Stockholm, vilket innebar att analyskostnaderna skenade iväg.

Man ansåg att kontaktvinkelmätning på enkelfibernivå var ett mycket intressant komplement vid massakarakterisering och speciellt viktigt i de projekt kring fiberbaserade förpackningar som då var aktuella för ”massagruppen”.

Ansökan avsåg 450 kkr till Chalmers/Skogsindustriell kemiteknik för anskaffning av en modern ytstorleks- och porositetsmätare, som skulle ersätta två gamla, ej längre funktionsdugliga instrument.

Chalmers’ forskargrupp för skogsindustriell kemiteknik hade identifierat ett flertal pågående och planerade projekt i vilka det var av största vikt att kunna bestämma yt- och porstorlekar hos det fasta materialet, i första hand för att bestämma tillgänglig area för reaktioner resp. porositet för framtagning av transportmotstånd:

• förgasning av svartlut, där experimentellt och modelleringsarbete skulle användas för att få fram kinetiken vid förgasningen,
• filtrering av olika material (lignin från massakokning, lignin från etanolframställning samt diverse oorganiska material i sulfatprocessen som t.ex grönlutsslam)
• lakning av oorganiska material (grönlutsslam/mesa/biobränsleaskor) för att se hur de skulle bete sig vid återföring till skog.