En optisk interferensprofilometer är unik genom att den ger samma höga upplösning i z-riktningen oavsett val av objektiv och förstorning. Upplösningen i z-riktningen är mycket hög. En profilometer av detta slag ger unika möjligheter att undersöka och förstå uppkomsten av defekter i bestrykningsskikt. Speciellt har den goda upplösningen i z-led och möjligheten att studera relativt stora ytor i planet visat sig ge goda möjlighetar för att förstå uppkomsten av defekter som ”pinholes” och blåsbildning i barriärskikt applicerade med en dispersionsbestrykningsteknik. Karlstads universitet har tillsammans med svenska företag utvecklat en unik kunskap om barriärbestrykning. Med det koncept som baseras på denna kunskap har extremt goda barriäregenskaper som högsta fettresistens kunnat uppnås med tunna pålägg (ca 2,4 g/m2) av exempelvis konventionell poly(vinylalkohol). I utvecklingen av detta unika koncept spelar användandet av den optiska profilometern en viktig roll. Detaljerad information om bakomliggande mekanismer för uppkomst av defekter i barriärskiktet kan utvärderas med hjälp av data insamlade med det nya instrumentet.
En av de helt nya tillämpningarna av en optisk interferensorfilometer som utvecklades vid ett förprojekt vid Karlstas universitet är ”mapping” av tjockleksvariationer i planet för ett transparant barriärskikt. Förprojektet behandlade PE-extruderad kartong, men tekniken torde kunna användas även för andra beläggningstekniker och barriärmaterial. Genom s.k. ”stitching” kommer relativt stora ytor att kunna anlyseras. Tekniken är unik och har potential att en god bild av inträngning av barriärskiktet mellan fibrer i ytskiktet, något som anses vara positivt för barriäregenskaper.
De tekniker som vi avser att utveckla kräver en hel del arbete för att ge den fulla potentialen hos instrumentet. I projektet ingår därför också en experimentell studie av barriärskit och dess egenskaper, huvudsakligen analyserade med den nya optiska interferensprofilometern. Det är framförallt mot utvecklingen av den nya tekniken för tjockleksvariationer som resurserna kommer att riktas. I denna studie kommer forskare vid Karlstads universitet att delta. Det första steget i projektet blir dock att genomföra inköpet av profilometern.
