Arkiv för mars 2019 | Månadsvis

Den skogstekniska utvecklingen har gått från specialiserade maskiner mot maskiner som utför allt fler uppgifter i drivningsarbetet. Många aktörer ser drivaren som nästa logiska steg. I tidigare studier har Skogforsk visat att drivaren fungerar lika bra som det konventionella tvåmaskinsystemet. Men för att slå igenom fullskaligt behöver den bli mer kostnadseffektiv. Genom att automatisera vissa arbetsmoment skulle konkurrenskraften öka ytterligare. Drivarens arbete är mer systematiskt än tvåmaskinsystemets och är därför lämpligt att automatisera.

I arbete med tvåmaskinssystemet läggs virket på marken, vilket gör att markens och skogens beskaffenhet försvårar automation. Även arbetet när skotarens kran ska hämta virket från marken är svårt att automatisera. Drivarens avverknings- och direktlastningsarbete är däremot cykliskt vilket är tacksamt för automation. I ett första steg automatiseras intagningen av fällda stammar, justeringen av den tilt- och roterbara lastbäraren samt aggregatrotation under kranrörelse mot nästa träd.

Även föraren vinner på en automatisering. Drivaren är nämligen mer komplex att köra än en skördare eller skotare, vilket gör att den tar längre tid att lära sig utnyttja optimalt. Med automation kortas inlärningstiden avsevärt, både för nya och erfarna drivarförare.

I studien byggs en virtuell drivarprototyp med delautomation som sedan testas i en virtuell skog i Skogforsks maskinsimulator, Troëdsson Forest Technology Lab. Sedan sker samma test med en manuellt styrd drivare för att jämföra resultatet. Utvecklingen sker i samarbete med ORYX Simulations AB, som är ledande inom realtidssimulatorer för arbetsmaskiner.

Per Tomas Larsson, RISE Bioekonomi

Ökad materialkunskap på nanonivå banar ny väg för framtidens produkter från skogen och öppnar även för förbättringar av befintliga cellulosabaserade processer och produkter. Många konkurrenskritiska massaegenskaper är kopplade till fiberväggscellulosans nanostruktur. RISE Bioekonomi har under 2017 investerat i utrustning för Small Angle X-ray Scattering (SAXS) viket gör det möjligt att mäta massafiberns cellulosastruktur på nanonivå, 1 – 100 nanometer. På grund av massafiberns komplicerade nanostruktur, krävs ett anpassnings och utvecklingsarbete av beräknings- och tolkningsmodeller för att på bästa sätt kunna utnyttja den information om nanostruktur som finns i SAXS data. Målet med det sökta projektet är att ta fram beräknings- och tolkningsmodeller för SAXS data registrerade på cellulosarika massor.

Med tillgång till relevanta beräknings- och tolkningsmodeller kan man bättre adressera en mängd viktiga frågeställningar som ännu är olösta  kring cellulosa; cellulosans dimensions- (in)stabilitet, förhorningseffekter vid torkning, cellulosa-vatteninteraktioner, kinetik för fuktsorption och svällning, krypning, mekano-sorptivt kryp, etc. Även frågeställningar som rör tillståndet för cellulosa upplöst i olika lösningsmedel samt optimering av processbetingelser under tillverkning av CNF och specialdesignade massor är samtliga centrala frågeställningar för att kunna förbättra befintliga och utveckla nya cellulosabaserade produkter.

Siv Lindberg RISE Bioekonomi

Ett ökat intresse inom design och produktutveckling för haptiska/taktila egenskaper hos material och produkter har drivit fram behovet av verktyg för att designa taktila egenskaper i material. Det blir allt viktigare att förstå vilka kombinationer av materialparametrar som ligger till grund för hur vi till exempel bedömer attribut som mjukhet, lenhet eller naturlighet.

Det optimala mätinstrument simulerar ett mänskligt finger med alla dess mekaniska egenskaper, samlar in mätdata för samtliga materialegenskaper vid ett och samma mättillfälle och analyserar signalerna på ett sätt som vi vet överensstämmer med den neurala kodningen av taktil information. SynTouch Tactile Instrument, är utformat på detta sätt, med samma mekaniska egenskaper som ett mänskligt finger och kan vid ett och samma mättillfälle registrera 15 dimensioner av materialegenskaper korrelerade till taktil perception av textur, friktion, elastisk deformation (eng. compliance), termiska- och vidhäftningsegenskaper.

Projektet söker förstå hur vi taktilt förnimmer ytor genom att relatera sensoriska egenskaper till mätdata från ett nytt bio-mimetiskt instrument som simulerar ett mänskligt finger. Arbete går ut på att utvärdera SynTouch instrumentet och jämföra resultaten med taktila utvärderingar från testpaneler samt med de mätningar vi gör inom RISE avseende materialegenskaper såsom friktion, topografi, mjukhet, etc.

Senaste anslag