Ansökan avsåg 500 kkr till Lunds Universitet, Fysikalisk kemi som bidrag till ett 3-årigt projekt med rubriken ”Studier av cellulosalösningar, speciellt grundläggande aspekter på växelverkan och aggregatstrukturer”. Projektet planerades att utföras inom Linnécentret ”Organizing Molecular Matter” vid Lunds Universitet, där det finns en rad värdefulla kontakter och i ansökan redovisas ytterligare en rad svenska och internationella kontakter av vikt för projektet. Den forskning som enligt ansökans projektbeskrivning var tänkt att utföras kommer framför allt att bedrivas av en portugisisk doktorand med bl.a. sökanden som handledare.

Bakgrunden till projektet är att flera viktiga alternativa användningsområden för skogsråvaran är förknippade med upplösning och återutfällning/koagulering av cellulosan och omfattande forskning rörande utveckling av nya lösningsmedel och nya processer äger rum i Kina, Japan, USA och flera europeiska länder. Huvudspår har varit olika organiska lösningsmedel och s.k. joniska vätskor. Forskningen kan enligt sökanden karakteriseras som mycket empirisk och i den mån den är baserad på hypoteser måste dessa starkt ifrågasättas.

De lösningsmedel som har utvecklats, och även kommit till kommersiell användning, har stora begränsningar vad gäller kostnader, risker och miljöeffekter. Sökandens kontakter med svensk skogsindustri har indikerat ett stort intresse för vattenbaserade system.

Sökanden sammanfattade projektet så här:

”Projektet rör fundamentala aspekter på cellulosamolekylers växelverkan med andra molekyler. En sådan förståelse är en viktig grund för design av system för upplösning och koagulation av cellulosa. Viktiga delmoment inom projektet är studier av fasdiagram cellulosa-vatten och olika ternära system, studium av den molekylära och supramolekylära strukturen hos cellulosaaggregat med ljus och röntgenspridning och med elektronmikroskopi, samt studier av associationen av små molekyler till enskilda cellulosamolekyler med självdiffusionsmetodik (s.k. PGSE NMR). Vidare används reologisk karakterisering av enkla och komplexa cellulosalösningar.”

Ansökan avsåg 1.330 kkr (varav 1.000 kkr beviljades) i ekonomiskt bidrag till Innventia för anskaffning av en ”avbildande spektrometer i NIR-området”. Den beräknade totalkostnaden angavs till 2.000 kkr.

Utgångspunkten inför ansökan var ett behov inom ett nationellt genetikprojekt att kartlägga den kemiska sammansättningen hos tusentals vedprover, inklusive variationen mellan och inom årsringar. Innventia identifierade avbildande spektroskopi i NIR-området som lämplig för ändamålet. Detta är en robust och snabb teknik som används i olika tillämpningar men som ännu inte fått sitt genombrott inom skoglig och skogsindustriell forskning. Framstegen inom halvledarteknik och fotonik har bidragit till att det är möjligt att snabbt registrera spektra, i detta fall i NIR-området, för punkter över hela ytor. Bilder över spektrala variationer över ytorna kan därefter genereras och med multivariata modeller för t ex kemisk sammansättning kan kartor över kemiska variationer över ytorna framställas. Efter att ha identifierat möjligheten att utnyttja avbildande NIR för uppgiften utförde Innventia under hösten 2012 tester på olika material med en existerande utrustning som sålts i ett fåtal exemplar, främst för inspektion av råvaror och produkter på livsmedelssidan.

Baserat på dessa testmätningar hade man inför ansökan tagit fram en specifikation för ett kraftfullt och flexibelt forskningsinstrument som skulle kunna byggas genom att modifiera och anpassa befintlig, beprövad utrustning. Instrumentet kan användas för mätningar på alltifrån vedprover till träprodukter, papper och andra material i olika detaljeringsgrader.

Ansökan avsåg 1.453 kkr till SP Kemi, Material och Ytor för finansiering av ett 2-årigt postdoc-projekt om funktionella flerskiktsbeläggningar på trä. Den sökande hade vid Tammerfors tekniska universitet och under 2012 gästforskat vid Ytkemiska Institutet (numera SP) på den för träytor nya ytbeläggningstekniken

• ”Liquid flame spray”(~”flamsprutning” av vätskedroppar som genom avdunstning, sintring mm övergår i nanopartiklar som fastnar på den yta som skall beläggas)

Forskningen vid SP var tänkt att fördjupa och vidareutveckla denna teknik för ytbeläggning av träytor.

Den funktion hos beläggningen som man i första hand önskar uppnå är att den skall vara vätskeavvisande utan att vara en fuktspärr och i ansökan redovisades resultaten av försök med björkträ där man flamsprutat med titandioxid. Vätskeavvisningen mättes med kontaktvinkelmätning och visade sig vara synnerligen hög.

I det planerade projektet avsåg man att testa olika beläggningar för olika funktioner och på olika träslag enligt den forskningsplan som redovisades i ansökan.