Ansökan avsåg 1.200 kkr  till KTH Byggnadsmaterial för ett ”halvt doktorandprojekt” (t.o.m. licentiatexamen) benämnt ”Hydro-termo-mekanisk modifiering av trä”.

Projektet var tänkt att analysera och utvärdera nya koncept för biocidfri modifiering av trä för byggnadsmaterialtillämpningar. I första hand avsågs s.k ”engineered wood products” för byggnaders klimatskärm eller sammansatta yttervägg- eller taksystem.

Utmaningarna för sådana biobaserade byggnadsmaterial handlar dels om att säkerställa en viss funktion med minimalt underhållsbehov under en förutsägbar livslängd, dels om att uppnå konkurrenskraft inom byggnadsmaterialmarknaden.

Utgångspunkten för projektet var s.k. hydro-termo-mekanisk modifiering av träfanér eller träspån, baserat på två olika tillverkningsprocesser – pressning resp. extrudering. Både bindemedelsfria processer och addering av bindemedel baserade på förnybara råvaror var aktuella.

En utmaning för projektet var att säkerställa trämaterialens beständighet, d.v.s. att de inte är bionedbrytbara under sin användningsfas. Därefter skall de däremot vara lämpliga dels för återvinning, t.ex. genom sönderdelning eller nedbrytning till nya materialbyggstenar, dels som bioenergi.

Ansökan avsåg 1.200 kkr  till KTH Mekanik för anskaffning av en ny mätutrustning för tredimensionell hastighetsmätning i strömning. Systemet är avsett att användas för strömningsmekaniska studier av papperstillverkning vid KTH Mekanik och Innventia AB.

I ansökan gavs korta beskrivningar av fyra aktuella doktorandprojekt där den aktuella utrustningen förväntades bli av mycket stort intresse.

Hos Innventia planerade man att använda utrustningen för att kartlägga strömningsförlopp i en ny inloppslåda vid pilotpappersmaskinen FEX.

Ansökan avsåg 2.000 kkr till SLU, Avdelningen för skoglig fjärranalys, för ett 2-årigt projekt med titeln ”Skattning av virkesutbyte med laserskanning”.

Laserskanning från flygplan utvecklades i Sverige för drygt 20 år sedan bl.a. för att leta efter främmande ubåtar i den svenska skärgården, men kom framför allt att bli ett mycket effektivt hjälpmedel för att beskriva landskapets topografi med hög precision.

Tidiga försök att också använda tekniken för att uppskatta trädhöjder, virkesförråd, mm visade sig lovande och i dag har laserskanning slagit igenom i skogsuppskattnings-sammanhang. Metoden som i dag bygger på en kombination av höjd- och beståndstäthetsdata (ex.vis st/ha) från laserskanningen och provytedata från fältmätning marknadsförs bl.a. av ett större konsultföretag (”FORAN Sverige AB”). 2011 års Marcus Wallenberg-pris tilldelades norrmannen Erik Naesset som varit starkt engagerad i utvecklingen av denna metod. Metoden marknadsförs med att man identifierar och positionsbestämmer de enskilda träden, vilket i princip öppnar för att ytterligare förfina metoden genom att i fältmätningsdelen också via positionsbestämning identifiera ett stickprov av de skannade träden och beskriva dem på ett sådant sätt att de kan utbytesberäknas mycket noggrant.

Det är en sådan utvecklad metod som man i det aktuella projektet vill åstadkomma, något som inte bör vara omöjligt, men som innebär utmaningar av både teoretisk och praktisk natur. I fältmätningsdelen vill man utnyttja ”markbaserad laserskanningsteknik” i form av små sensorer som kan sättas upp i terrängen på ett enkelt stativ och som kan samla data som beskriver de kringstående trädens position, stamform, kvistighet, mm. Dessa data kan så att säga ”tilldelas” träden i den flygburna laserskanningen och de kan – rätt genomfört – utgöra ett representativt urval från den totala trädmängden.

Ansökan avsåg 290 kkr till SP Trä för att modernisera bibliotekskatalogen ”Tradok” för att för allmänheten fritt tillgängliggöra äldre publikationer från Svenska Träforskningsinstitutet, Träcentrum, Trätekniska Centrallaboratoriet och Wallboardindustriens Centrallaboratorium i elektroniskt format. Genom projektet möjliggörs dessutom enkel sökning i SP Träs bibliotekssamling på Internet.