Ansökan avsåg 875 kkr till SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel för två år av ett doktorandprojekt kallat ”Kalhyggesbrukets framväxt och utveckling i Sverige – en historisk analys som grund för framtida anpassat skogsbruk”.

Projektet var inriktat på att analysera hur kalhyggesbruket har utvecklats och förändrats i Sverige, hur olika skogsbruksformer har avlöst varandra under de senaste 150 åren samt hur kunskapen om denna utveckling kan komma dagens anpassade skogsbruk till del.

2013 bifölls ansökan 824/13 om 876 kkr för de återstående två åren av doktorandprojektet.

Ansökan avsåg 1.870 kkr (varav 1.000 kkr beviljades) till LTU, Träproduktutveckling i Skellefteå, för fiberoptiska sensorer och visualiseringsverktyg som komplettering till uppbyggnaden av ett Träprodukt-laboratorium i Skellefteå.

Forskningsämnet ”träproduktutveckling” som hade inrättats i slutet av 2009, skulle behandla mätning, modellering, simulering och optimering av träprodukters egenskaper och utformning. Det skulle skapas ett laboratorium med avancerad mätutrustning för att kunna bygga modeller baserade på verkliga mätdata och som en del av detta laboratorium kunde man betrakta den 130 meter långa träbro (Älvsbackabron) som under 2011 skulle byggas över Skellefteälven. Bron skulle utrustas med ett system för tillståndsövervakning av själva konstruktionen – ett s.k. SHM-system (Structural Health Monitoring) med sensorer för att mäta fuktkvot i träet, vindriktning, vindhastighet samt korttids- och långtidsrörelser. Mätdata skulle användas för att verifiera konstruktionsdesign samt för att ta fram modeller och verktyg som kunde användas för att mäta prestanda och kvalitet på avancerade träkonstruktioner. Arbetet skedde i samarbete med SP Trätek och Martinssons träbroar, som båda hade expertis inom området.

Det som saknades i SHM-systemet för Älvsbackabron var fiberoptiska sensorer, vilka skulle  vara av stort intresse ur forskningssynpunkt, men även kunna ge globala mätningar av brons beteende. De sensorer som var planerade för bron skulle samla lokala mätdata, medan man med ett fiberoptiskt sensorsystem skulle kunna erhålla globala mätvärden längs hela sensorlängden, vilket skulle kunna ge en sann bild av var töjnings- eller temperaturändringar skedde. Då det fiberoptiska systemet inte hade rymts inom de ekonomiska ramarna fick forskningen på fiberoptik i träkonstruktioner läggas på is.

Ansökan avsåg 1.400 kkr till Chalmers, Skogsindustriell kemiteknik, för att ersätta ett sedan 1990 befintligt svepelektronmikroskop (SEM) med ett modernt s.k. ESEM/”low vacuum SEM” .

Den befintliga utrustningen, som hade varit till stor nytta inom såväl forskningen som forskarutbildningen, började närma sig sin maximala tekniska livslängd. Dessutom måste de studerade proverna vara helt torra då man använde denna utrustning. Man såg ett ökande behov av att kunna studera även prover med en viss fuktighet – framför allt ved- och fibermaterial i olika former, vilkas struktur riskerade att påverkas genom torkning.

Med ett ESEM/”low vacuum SEM”-instrument såg man stora fördelar och exemplifierade med några stora pågående projekt, där ett sådant instrument skulle vara till stor nytta:

WooDi – Wood based Diaper, WWSC – Wallenberg Wood Science Center, CEI – Chalmers Energy Innitiative, AVANCELL-projektet

Ansökan avsåg 1.200 kkr till Chalmers, Värmeteknik och maskinlära, för ett 3-årigt projekt med syfte att utveckla indunstningstekniken för massafabriker och framtida bioraffinaderier i allmänhet och fallfilmsindunstning av svartlut i synnerhet.

Man pekade på att det finns en mycket stor teoretisk potential att minska energibehovet genom effektivare indunstning och därmed också en stor möjlighet att förbättra ekonomin och konkurrenskraften för industrin.

Forsknings- och utvecklingsarbetet var tänkt att ske med hjälp av en befintlig, ”världsunik” forskningsindunstare, där man skulle ha möjlighet att i detalj studera värmeöverföring, hydro-dynamik, kristallisation och inkrustering vid fallfilmsindunstning av skogsindustriella lutar.

Ansökan avsåg 270 kkr till SP Trätek (numera SP Trä) för ett projekt att digitalisera och fritt tillgängligöra Träteks äldre publikationer om träteknisk forskning sedan starten 1986. De sökta medlen skulle bl.a. täcka kostnader för inköp av skanningsutrustning, projektledning och anställning av projektarbetare. Projektet genomfördes från april till september 2011.