Ansökan avsåg 460 kkr till Chalmers’ Avdelningen för Konstruktionsteknik, Stål– och Träbyggnad, för inköp av en portabel röntgenutrustning.

Den portabla röntgenutrustningen var tänkt att användas för skanning av träkonstruktioner och man nämnde några exempel på pågående projekt vid institutionen och idéer till nya projekt och användningsområden där en röntgenkamera kunde vara värdefull både för förståelse och modellering av träkonstruktioner:

• Att bestämma densitet och uppskatta styvhet hos lastbärande träkomponenter på plats.

• Att tillståndsbedöma mekaniska förband hos träkonstruktioner.

• Att utveckla riktlinjer för utvärdering av trädetaljer och träkonstruktioner på platsen (pågående projekt).

Ansökan avsåg 120 kkr till Lunds Tekniska Högskolas institution för Byggnadsmaterial för byggande av fyra mätinstrument för studier av svamptillväxt på trä. Vid institutionen hade man utvecklat isoterm kalorimetri (mätning av värmeutveckling) som en metod för att studera mögel- och rötsvampars aktivitet då de växer på trä.

Målet med dessa studier var att ta fram en rationell metod att mäta svampars aktivitet som funktion av temperatur och fuktighet, de två parametrar som är viktigast för mikrobiell aktivitet i byggnader. Denna typ av information kunde man sedan använda tillsammans med de datorbaserade verktyg som då fanns på designstadiet för att beräkna fuktnivåer i konstruktioner. Man skulle då redan på ritbordet kunna se vilka konstruktionsalternativ som borde ge minst risk för mögel.

Sökanden planerade att bygga fyra ”kalorespirometriska instrument” vilka skulle användas på så sätt att de sattes ner i de fyra befintliga kalorimetrar som fanns vid Lund Isothermal Calorimetry Group.

En ”kalorespirometer” (en kombination av kalorimetri och respirometri) skulle samtidigt kunna mäta värmeeffekt, syrekonsumtion och koldioxidproduktion och med dessa uppgifter skulle man kunna beräkna vad som i ansökan kallades ”substrate carbon conversion efficiency” (SCCE), dvs hur stor andel av den näring som svampen konsumerar som blir till ny svampbiomassa.

Instrumenten skulle användas av sökanden själv och hans doktorander (då två stycken, en som karakteriserade svampar som växer i byggnader och en som studerade biologisk påväxt på fasader) samt andra forskare och doktorander som utnyttjade instrumenten vid Lund Isothermal Calorimetry Group.

Ansökan avsåg 520 kkr till KTH’s Institution för Fiber- och Polymerteknologi för inköp av en probtillsats (inkl. 3 månaders operatörsinsats för inkörning) för uppgradering av ett befintligt NMR-instrument.

Detta hade dittills används flitigt av mer än 40 studenter och forskare för att bestämma struktur och kemisk sammansättning hos olika organiska ämnen och skulle med den nya proben (ung.= ”provhanterare”) kunna utnyttjas mycket effektivare, tack vare avancerad automatik och man skulle därigenom få möjlighet att låta instrumentet arbeta även under nätter och helger.

Ansökan avsåg 3.500 kkr (varav T-fonden kom att bidra med 2.300 kkr och Sparbankstiftelsen Norrland med 1.200 kkr) för anskaffning av en ny datortomograf till Luleå tekniska universitets ”träinstitution” i Skellefteå. Den datortomograf som institutionen haft och flitigt utnyttjat sedan 1993 och som då hade finansierats av Forskningsrådsnämnden, ansågs tekniskt ha tjänat ut. Den hade under de gångna åren varit ett utomordentligt forskningshjälpmedel och varit en förutsättning för att en rad projekt överhuvudtaget skulle kunna genomföras. Ett sådant var skapandet av den s.k. stambanken, vilken i sin tur blivit en viktig tillgång för forskning och modellskapande kring sambanden mellan yttre och inre kvalitet hos timmerträd och -stockar.

Man såg ett oförminskat behov av denna typ av utrustning även under kommande år och man nämnde forskningsområdena

• Träindustriell mätteknik
• Torknings- och fuktstudier (där T-fonden i 2006 beviljade ett anslag på 450 kkr för ”Klimatutrustning i anslutning till datortomograf”- nr 660/06)
• Övriga trämaterialstudier

Man nämnde också att datortomografen under årens lopp utnyttjats av en mängd externa forskare, svenska såväl som utländska. Dessutom hade svensk träindustri kunnat utnyttja utrustningen i samband med egna utredningsprojekt.